Vad gör man då?

När benen slås undan och man tappar fotfästet...
Vad gör man då?

När man faller ner i ett svart hål och inte hittar nåt att hålla sig i...
Vad gör man då?

När man ropar och ropar men inte får svar...
Vad gör man då?

När hjärtat slutar slå och man ändå kan höra dunket av hård förtvivlan...
Vad gör man då?

När man glömmer att andas...
Vad gör man då?

Sakta, sakta hittar man balansen, och så börjar man räta på ryggen och sätta sig upp.
Sedan, konstigt nog, så klarar man av att stå.
Man hittar till slut nåt att ta tag i, att hitta stadgan.
Man upptäcker små tecken som av svar på ens rop.
Man märker att ens hjärta faktiskt fungerar. Det slår.
Och man minns plötsligt hur man andas.

Hur egendomligt det än känns, så fortsätter livet för oss som är kvar.

En ängel flög förbi

En ängel flög förbi

Mot himmelen så fri

Men hon lämnade sitt leende

På vår jord...

Jill Johnsons låt har spelats många gånger för mina öron det senaste året

Kvällen när mamma mötte döden...

Han hoppade av bussen en bra bit från vägskälet. Fick lift av en taxi resten av vägen och klev av där i mörkret...

Han hade bara lust att döda någon... Ville liksom känna hur det kändes... 

Undrar vad han tänkte på, när han gick där i mörkret? På väg till mammas hus.

Det var på kvällen den 22:a december 2016.

Vad tänkte han på?

Han gick beräknande och kallblodigt in i huset, gärningsmannen, där han brutalt och hänsynslöst knivhögg två människor till döds.

Vad tänkte han på?

De ringde 112, mamma och hennes granne... och larmcentralen fick höra på, när dådet utfördes.

Först attackerades grannen... och mamma skrek... Mamma såg... och hon skrek.. Mamma visste... och hon skrek.
Så attackerades mamma och hon skrek..!

I ca 70 sekunder hörde man henne... sedan blev allt tyst.

Sedan blev allt tyst

Varför???

Misstänkt för mord!

Vi står där i hallen... och håller om varandra... gråtande... med frågorna som går runt i våra huvuden.
Varför? Hur? När?

Efter en stund så ser jag att pappa är skadad på en hand.
Vad har hänt?

Pappa berättar att han blivit slagen med en batong av polisen...

Jag gråter ännu mer. För pappas skull. Stackars lilla pappa.

Han blev först misstänkt för att ha dödat mamma, eftersom det vanligtvis är en nära anhörig som är den skyldige, vid sådana här brott.

Pappa berättar vidare att fyra poliser kom hem till honom, när han var på väg i säng. De skrek att de var från polisen och att han måste öppna.
Han öppnade dörren, men höll i handtaget med ena handen och låsvredet med den andra. Liksom beredd att dra igen dörren, ifall det var nåt som var fel. Man vet ju aldrig... han såg ingen legitimation.

När han blev misstänksam och tvekade med att släppa in dem samt försökte dra igen dörren, slog en av poliserna honom över handen med en batong. Sedan gick de in i lägenheten.
Det blev husrannsakan av både lägenhet och bil.

De var fullt övertygade om att han mördat sin fru.

De antog även att han väntade på dem, eftersom de noterat att han tittade ut genom fönstret...(när han egentligen tittade på termometern för att ta reda på hur kallt det var).

Pappa förhördes i ca 1 1/2 timme, innan de berättade att mamma var död.

Många var/är frågorna... och funderingarna...

Dikt av Viola Renvall "Den allra sista gången"

En gång är den allra sista gången

Det sista steget nerför trappan

Lampan som släcks

Ingen säger: Nu var det sista gången

En gång är det sista ordet viskat

Det sista brevet skrivet och postat

Nyckeln vrids sista gången om

Du vet inte när och du vill inte veta

Men glädjen har alltid ett sista leende

Någonstans dröjer det kvar

Någon förvarar det

Djupt i sin saknad

Chocken ingen vill uppleva...

"Du måste nog vakna...
Det verkar vara nåt oroväckande och hemskt som hänt i Råbo! Två personer är mördade och man har fortfarande inte hittat mördaren.. 

Det står om det på Internet... Polis och militär är visst där..."

Med dessa ord i mina öron, blir jag snabbt klarvaken! 

Neeej! Grannarna? På andra sidan sjön?
Neeej! Det känns obehagligt. Kan det vara..?

Jag måste kontakta brorsan! Skriver snabbt ett sms - inget svar.
SVARA!
Skriver ett till. För tidigt på morgonen för ringa, kanske?  Svarar du inte inom fem minuter, så ringer jag! 

Det kan väl inte vara..? Paniken börjar sprida sig i min kropp.

Jag skyndar mig upp och slänger på mig morgonrocken...
Då ropar min man från köket:

"Nu kommer Andreas"!

NEEEEEEEEJ!

Jag slår upp ytterdörren på vidgavel och skriker rakt ut i den kalla luften.

Jag ser min bror och vår pappa kliva ur bilen....
Benen blir till spagetti... Jag skriker fortfarande... Jag gråter... Jag skakar inifrån och ut...

MAMMA!

Mamma är Död! Mördad av en ännu okänd gärningsman.

Vi står i hallen och håller om varandra. Vårt liv har förändrats över en natt.

Klockan är straxt efter 06:00 och det är dagen före julafton.

Hur kan någon vilja mörda vår mamma?